• Vi hjälper dig med Koncept - Köksplanering - Köksutrustning - Möbler - Finansiering - Service - Leverans - Montage - 3D-visualisering av miljöer - Helhetslösning - Saknar du någon utrustning? Kontakta oss så hjälper vi till att få fram det.

KYL & FRYS

Kyla 

Väl fungerande kyla av olika slag är en förutsättning för att driva restaurangverksamhet. Det innebär mycket mer än bara kyl- och frysskåp. Ismaskiner av olika slag, drickakylar, kyl- och frysbänkar, kylvitriner för att presentera maten, glassdiskar, pizzabänkar etc. 

Grundregeln är att från början satsa på kylutrustning för professionell verksamhet och välja rätt klimatklass och köldmedium.


Kyla - kylutrustning

Professionell utrustning för olika behov av kyla utsätts för hårda tester innan de introduceras på marknaden. Maskinerna ska hålla för daglig intensiv användning i åratal, vilket syns på prislappen jämfört med motsvarande för hushållsbruk. Högre materialkvalitet in i minsta detalj kostar mera, men tjänas in genom ökad livslängd. 


Tänk på miljön: Välj rätt klimatklass för miljön där kylenheten ska placeras. Nya kylenheter har mindre energiåtgång än begagnade tack vare teknisk utveckling, liksom bättre och mer miljövänliga kylmedier. Läs också nedan om installationsanmälan och kontrollskyldighet av kylmedier.


Några viktiga saker att tänka på när kylmaskiner ska införskaffas:

● Material i ytskikt och innandöme ‒ rostfritt stål är lättskött och hållbart.


● Hur ofta ska kylmaskinen öppnas, användas? Gångjärn på dörrar och luckor bör vara kraftiga, helst i rostfritt stål.


● Vilken mängd livsmedel/dryck behöver kylförvaras? Kontrollera ett veckobehov mot maskinens volymkapacitet för att kunna köpa rätt storlek på enheten.


● Behöver kylenheten vara låsförsedd?


● Behöver maskinen i fråga kunna flyttas? Finns hjul till utrustningen?


● Gå igenom och mät utrymmet där respektive maskin ska stå. Tänk på att kylmaskiner behöver en luftspalt på baksidan för att undvika överhettning. De ska också placeras så långt som möjligt från värmealstrande maskiner. Ju svalare placering, desto bättre för all kylutrustning.


● Maskinen ska vara lätt att rengöra. Utrymmet kring, bakom och under maskinen ska också lätt kunna rengöras. Baksidorna ska enkelt kunna dammas av.


● Dörrar/luckor: Glas eller inte? Hur ser det ut där maskinen ska stå, åt vilket håll kan dörren öppnas? Kan man välja sida för dörrhängning?


● Enkel och säker temperturavläsning är viktigt. Rätt kyla = säker livsmedelshantering. Du som driver restaurangen är ansvarig om en gäst blir sjuk av mat som förvarats för varmt. 


● Ljudnivå. Kontrollera antal decibel för bästa arbetsmiljö.


● Går det att komplettera den utrustning du väljer med tillbehör och/eller funktioner av olika slag? Tänk över och beräkna om du redan från början behöver skaffa sådana. Det som kan synas som en extra utgift kan vara något som effektiviserar arbetet och därmed resultatet.


● Med rätt underhåll skall en kylmaskin för restaurangverksamhet hålla i tio år. Schemalägg underhåll av enheten redan från köpet så att det blir gjort med jämna mellanrum.


● Placera kylenheten på ett läckageskydd. Försäkringsbolag har oftast detta inskrivet i sina villkor. Läckageskydd kan köpas på t ex. byggvaruhus.



Klimatklass

Kyl-/frysenheten är utformad för att fungera bäst vid ett givet temperaturintervall. De vanligaste klimatklasserna för kyl-/frysenheter som används i nordiska klimat är klimatklass SN och klimatklass N. Det betyder att kyl-/frysskåpet fungerar bäst vid en rumstemperatur på +10 °C till +32 °C respektive +16 °C till +32 °C.

KlimatklassMin. temp.Max. temp
SN10° C32° C
N16° C32° C
ST18° C38° C
T18° C43° C

Klimatklasser kan kombineras, de vanligaste är dessa:

SN / ST = från 10° C till 38° C
SN / T = från 10° C till 43° C

Är det för varmt i lokalen, kommer kylenheten att förbruka mer energi än nödvändigt för att försöka åstadkomma inställd temperatur. Blir inte maten kall nog, minskar dess hållbarhet snabbt. Vattenmängden i ett kylskåp också blir större genom ökad avfrostning och i ett frysskåp bildas mer is. Slitaget av maskinen ökas och livslängden minskas. 

Notera också att om det är kallare än 10 grader och närmar sig nollstrecket, sker slitage och påverkan på innehållet genom motsatt verkan: Om kylenheten ska hålla 5–6 plusgrader och temperaturen omkring den är nollgradig, måste varm luft tillföras, vilket enheten inte är tillverkad för enligt ordinarie klimatklasser. Om kylenheten måste placeras i sådan miljö, finns det särskilda kylskåp på marknaden.

Energiklass

Energiklassen informerar om hur stor energiförbrukningen är hos produkten i fråga, från A (låg förbrukning) till G (hög förbrukning). EU fastställer regler för den energiklass produkten ska placeras i.

Skyldighet att rapportera köldmedier till miljökontoret i din kommun

Om du har utrustning som innehåller kylmedium finns det lagar som du måste följa. Det handlar om kyl- och frysenheter, luftkonditioneringsanläggningar och/eller värmepumpar. Har du utrustning som innehåller minst tre kilo kylmedium (HCFC, HFC) eller mer ska den kontrolleras regelbundet. Om du ska installera ett aggregat som innehåller minst 10 kg kylmedium måste du först anmäla det till miljökontoret.

Det är du som verksamhetsutövare som är ansvarig för att regelbundet kontrollera läckage samt att meddela din kommuns miljökontor om nya installationer. Läckagekontroll ska genomföras av ett certifierat kylföretag. Det är viktigt att du utför kontrollen och skickar in rapporten i tid.

GWP – Global Warming Potential

GWP är en förkortning för ”Global uppvärmningspotential”, på engelska Global Warming Potential. Ibland kallas GWP för ”växthuspotential”. Global uppvärmningspotential är ett att översätta olika växthusgasers effekt på klimatet. Gaserna har olika stor effekt på den globala uppvärmningen och för att kunna jämföra dem räknar man om alla gaser till ”koldioxidekvivalenter”. Det görs med GWP, som alltså är ett värde på hur mycket gasen påverkar den globala uppvärmningen.

De två vanligaste kylmedierna som används i kylenheter för restauranger är idag R290 (GWP 3) och R600a (GWP 3).


F-gasförordningen 1 /1-2020

För mer information om tillåtna kylmedier, gå till alltomfgas.se

HFC (fluorkolväten) som används i kylenheter: HFC innehåller inte klor och påverkar därmed inte ozonskiktet. HFC har dock en markant inverkan på växthuseffekten och utsläppen skall minimeras. Vid byte av kylenheter skall korrekt avfallshantering iakttagas ‒ kontrollera med din kommuns miljökontor.

Tidigare användes oftast CFC (R12, R502) och HCFC (R22), dvs. freoner, som är förbjudna då de påverkar ozonskiktet negativt vid utsläpp. Observera att utrustning med mer än tre kilo av kylmediet HCFC (R22) är förbjudet att använda efter den 31 december 2014.

Antal kilo kylmedium   Kontrollintervall 
3‒30 kg    1 gång per 12 månader 
30‒300 kg  1 gång per 6 månader 
mer än 300 kg   1 gång per 3 månader 


Tänk på att du som företagare kan bli skyldig att betala sanktionsavgifter till din kommun om du inte rapporterar resultaten från de återkommande kontrollerna.